Kompanjonen

Aaaaah! Hade en så fruktansvärd mardröm inatt. Det var någon som skar med kniv runt mitt hjärta och det var en hemsk smärta. Jag visste att jag skulle dö, ramlade ihop på marken och folk bara gick förbi mig och någon stannade ibland och tittade konstigt på mig. Jag började sväva mot himlen och tänkte: snart gör det inte ont längre. Så vaknade jag med hjärtklappning och värsta stönanden. Fy, vad obehagligt det var! Jag gissar på att det beror på stress... Nu fram till 20 december ska jag fokusera, fokusera, fokusera på det sista pluggandet.