Regression model.
Hösten kom över en natt! Regn och åter regn. Dödstråkigt. Det enda roliga numera när det regnar är att jag får sjunga på en Bruce-låt: "Let it rain, let it rain, let it rain.... oooooouuuh..."
Jag får för mig att "hösten kan ju vara mysig med alla färgglada löv och så får man ha halsduk och kratta i trädgården". Vilket skämt! Höst är bara en lång väntan till juletider och våren. Helt onödigt... deprimerande.
Plånkan.
Jag är så impad av P:s plånbok. Den är så liten och nätt, med endast pengar och några kort. Inga kvitton, inga rabattkuponger, medlemskort eller annat krafs. Till skillnad mot min bjässe till plånka. Dock har han ett kort på mig(toffelvarning på det?). Jag är 17 år, blond, solrödbrun, berusad, i Sunny Beach i Bulgarien! Det är ju helt sanslöst pinsamt att han har det fotot på ett så publikt ställe. Det är inte så jag vill framställas(jag lovar, jag vill aldrig mer åka tillbaka till Sunny Beach!). Kan man med och bara ta det och slänga när han inte ser? Och sen har vi det med min kära mors plånbok. Kortet på hennes dotter är skolkortet ifrån åttonde klass! Brun polotröja... 14 år! Tänk om en bekant till henne vill veta hur jag ser ut, då är det ju det kortet som hon visar. Oh my. Detta måste åtgärdas. Varför ska man ens ha foton bland sina cash?
Uuh, jag lider av separationsångest. Från Lindex och från P. Snart är vi inte sambos längre. Och jag som gillar det. Då ska man pendla och annat kul. Jag fattar inte vart denna sommaren tog vägen. Halloo?
Är man redo för höst?
I say: no no.
Jag älskar.
Jag vill berätta om den goda helgen i Göteborg också. Men nu tänkte jag laga en pastatjosan med lax och ädelost, så det får vänta lite.
Just det, jag älskar mitt jobb också! Jag vill inte att det ska ta slut. Bara ett par dagar kvar nu. Jag vill inte tillbaka till Jönköping. Jag vill inte bo själv, jag vill inte bo hemma. Jag vill bo... i Springsteens turnébuss. Jag kan spela blockflöjt!
Peking.
Simningen är underbar!
Wow.
