Kompanjonen

1 vecka kvar. Gaaah! Jag tycker nog att jag är laddad - fixat det som behövs: shorts, vindjacka (är ju trots allt turist, men skippar zip-off-byxorna, någon måtta får det vara), reseförsäkring, biljetter, kamera och tjohej. Mentalt är jag relativt redo. Ho ho ho (poweraktigt!). Har bara fått för mig att jag kommer att bli biten av en orm och dö (eller hamna på ett läskigt sjukhus och bli isolerad i tre månader). Nu drömmer jag om dessa odjur ungefär varannan natt! Men, än är inte sista striden avgjord. Förhoppningsvis vinner jag över min fobi. Okej, än så länge tre mål med resan:
?finna visdom (tänk lite Paulo Coelho-anda, pojken som letade efter alkemistsnubben, så vill jag leta och hitta)
?bli grym på att surfa
?bli vän med en orm

Nääää, jag har massa mer mål. Typ, träffa Aragorn.

Sen så är jag rädd för att jag ibland kan bli en toffelmes och längta ihjäl mig efter P, men jag försöker intala mig att det är bra att vara ifrån varandra. Jag menar 3 veckor vs. 3 månader, what's the difference? Hm. Detta med känslor, relationer,,,, jag blir helt matt. Men, jag ska vara stark. En självständig kvinna. Och så har jag ju två goda kvinnor vid min sida, och sen två till kämpar,  wihoo, vi kommer att ha så rooooooligt!

Tid för att tänka. Alla tankar bara far runt och runt i huvudet. Vissa saker kommer man alltid att grubbla över.

Hela insparksveckan har varit grym! Fick nästan lite abstinens igårkväll när kroppen inte fick vin. Åh, vilken grupp sen! Känns ju lite off att åka iväg från alla nya roliga bekantskaper nu, men jag hoppas att jag inte är helt bortglömd i januari. Kanske borde anlita någon look-a-like som kan gå runt i korridorerna och vara trevlig...?

Eyy