Kompanjonen

Ah! Insparken är fantastisk, människor är så snälla och fantastiska, kvällarna är så roliga, dansen är galen och jag har gått in i något slags rosévinsskimmer. Jag vaknar upp på söndag.

Vilket födelsedagsfirande. Började på måndagnatt. Champagne (inte bra att dricka så sent, aaah panik). Fram till tisdagnatt. Det är ju alltid skoj att fylla år, men oj, tisdagen var sjukt kul. Alla sjöng (hm... typ 40 personas, vilket är på tok för många för att jag inte ska bli röd om kinderna, wiiih), jag fick daimtårta och så många grattiskramar att mitt ego upphöjdes x100. Åh, även om folk inte hade så mycket val än att sjunga med (kanske egentligen inte bryr sig att en fyller år, för så spektakulärt är det ju inte) så blev jag rörd. Vad säger man? Varm om hjärtat.

Hahaha! Varför lyckas jag alltid låta som en dansbandssångares texter?

Så, nu ska jag gå till Elin place och förbereda inför Toga-fest.