En potatissallads memoarer.
Jag är potatissallad. Blandningen. Lukten går inte ur från händerna. Fast jag har skrubbat dem superstrongt. Så går det på tisdagar på ICA när det ska göras massvis kilo av potatissallad. Som jag får stå och blanda. Majonäs på armar. Majonäs i håret. Ah!
Jag ska aldrig äta köpt potatissallad igen. Eller majonäs för den delen.
→ Men nu är det bara 2 ynka jobbdagar kvar. Två! Efter jobbet på fredag drar vi till Göteborg och njuter av Way Out West-stämning. Jag förstår inte vart juni och juli tog vägen. Svisch svisch! Äntligen är sommarvärme här. Det tog faen tid.
Just det! Blond igen. Back to basic, liksom. Blond i hjärtat, blond i håret. Tack, godingar, för dra-slingor-ur-hätta-kvällen. Ah, känns så mycket roligare att vara ljus än att vara sådär halvgråbrunblond som tidigare (men blond ibland när det är precis nyduschat).
Jag ska aldrig äta köpt potatissallad igen. Eller majonäs för den delen.
→ Men nu är det bara 2 ynka jobbdagar kvar. Två! Efter jobbet på fredag drar vi till Göteborg och njuter av Way Out West-stämning. Jag förstår inte vart juni och juli tog vägen. Svisch svisch! Äntligen är sommarvärme här. Det tog faen tid.
Just det! Blond igen. Back to basic, liksom. Blond i hjärtat, blond i håret. Tack, godingar, för dra-slingor-ur-hätta-kvällen. Ah, känns så mycket roligare att vara ljus än att vara sådär halvgråbrunblond som tidigare (men blond ibland när det är precis nyduschat).
Kommentarer
Trackback
