Antonio.
Det är lustigt när man tänker på vilken typ man dras till.
När jag var 14 år var jag övertygad om att jag skulle gifta mig med en italienare och ha en liten vingård och en son vid namn Antonio. Det tänkte jag i flera år. Visst, jag hade mina små hemliga förälskelser i olika killar i skolan, men den spännande mannen inväntades. Vid ännu yngre år var det den svarte afrikanen (en masaj?) som var den vackraste skapelsen, enligt lill-mig. Ville bo i en hydda och springa på prärien (hemlig dröm då). Men nu. Ja, nu de senaste åren kan jag bara konstatera att jag dras till den trygge och nordiske hanen. Så det så. Och så har jag blivit alldeles för "i-land-person med starkt konsumtionsbehov". Jag är också en bov till växthuseffekten. "Var finns nätverksuttaget?". Det kan man ju fråga sig om man skulle leva i en hydda.
Men visst kan man döpa en son till Antonio även om han inte har några italiano-rötter?
När jag var 14 år var jag övertygad om att jag skulle gifta mig med en italienare och ha en liten vingård och en son vid namn Antonio. Det tänkte jag i flera år. Visst, jag hade mina små hemliga förälskelser i olika killar i skolan, men den spännande mannen inväntades. Vid ännu yngre år var det den svarte afrikanen (en masaj?) som var den vackraste skapelsen, enligt lill-mig. Ville bo i en hydda och springa på prärien (hemlig dröm då). Men nu. Ja, nu de senaste åren kan jag bara konstatera att jag dras till den trygge och nordiske hanen. Så det så. Och så har jag blivit alldeles för "i-land-person med starkt konsumtionsbehov". Jag är också en bov till växthuseffekten. "Var finns nätverksuttaget?". Det kan man ju fråga sig om man skulle leva i en hydda.
Men visst kan man döpa en son till Antonio även om han inte har några italiano-rötter?
Kommentarer
Trackback
