Kompanjonen

Hey, I'm back, mer död än levande. Alltså, fuck - jag blir inte frisk! Har numera glömt bort hur det känns att äta en middag och gå normalt mer än fem meter. I torsdags satt jag och skrev på den där Human Resource-uppsatsen som bara den! Den blev kass, inget riktigt sammanhang, men jag struntade i det, ville bara lämna in den i tid.

Jo, det var ju tänkt att vi skulle på en romantisk weekend från torsdagen till lördagen, så blev inte fallet. Buhuuu, Paris väntar fortfarande. Jag mådde skit i onsdags, men i torsdags började jag känna mig bättre, så åkte in till skolan för att lämna in uppsatsen. Alla skrivare i skolan strejkade! Folk fick panik, för om man inte lämnar in sitt arbete i en speciell box före 6 pm då blir man underkänd, om man så kommer en minut efter. Jag var i skolan vid fem, loggade in och tryckte print, sen börjar då den stressiga väntan. Febrig som jag var blev jag helt svettig och matt i datasalen, fick till slut ut mina papper en minut i sex! Sprang till den här lilla boxen (löjligt system, varför har de ens en sån här konstig regel?), stängd! Då började en annan student gapa: "It's not six yet, give us a break!", då öppnades det en annan liten box på sidan längre bort (det är lite lurigt att förklara detta system). Tänk som små brevinkast, där ska man slänga in sitt arbete. Han puttade in sitt, så jag gjorde det med. Vet inte vart uppsatsen hamnade, hahaha. Knäpp skoldag.

Sen träffade jag Peter och jag ville bara äta något fort, var så matt. Vi gick till McDonald's! Dumt dumt dumt! På fredagnatten vaknade jag av att jag mådde illa, sen var magsjukan (matförgiftningen?) ett faktum. Uuuuaah, vad hemskt det är. Nu har jag legat i sängen sen dess, panik! Jag är så trött på att se dessa väggar och konstant magont. Slutsats av detta: aldrig mer McDonald's. Och stackars Peter, här har han jobbat övertid i höstas för att kunna hälsa på mig nu i vår, så får han hälsa på mina spyor istället!

Jag återkommer när jag ser lite ljusare på tillvaron, tills dess, ta hand om er!

Här var det livat, här var det glatt. Eller inte! Alltså, det här kan ha varit en av mina konstigaste helger när det kommer till hälsa. Som sagt, sjuk i fredags, men pallrade mig iväg för att möta de andra (Peter, hans föräldrar, syster, bror med flickvän). The Phantom Of The Opera var väldigt bra och mäktig (får man säga det ordet nuförtiden?), men gud vad jag hade frossa och huvudvärk. Tårarna rann konstant, lite jobbigt. Sen under lördagen och söndagen var jag med på hälften av aktiviteter, resten av tiden låg jag i sängen och förbarmade min otur. Peters mor fyllde 60 i lördags därför gick vi alla på fin restaurang för att fira. Efter det var jag förstörd igen. Panik! Mina föräldrar är här nu för att hälsa på mig, men jag har ingen kraft att gå ur sängen. Deras hotell ligger en timme bort. Träffade dem lite i söndags, tur!

Igår var dock den värsta dagen, upp mot 39 graders feber , stel i nacken och ett dunkande huvud. Trodde seriöst att jag skulle få hjärnhinneinflammation, för det var samma symptom jag hade en gång för längesen när jag fick just denna sjukdom. Hade käkat 10 alvedon under dagen, hjälpte inte, så jag och Peter åkte in till ett sjukhus sent på kvällen. Panik! Doktorn menade att det bara var en infektion, ingenting att oroa sig över. Fick starka tabletter, och guuud, vad gott jag sov inatt. De här pillerna är kanon! Jag hoppas, hoppas innerligt att jag blir pigg tills imorgon, för på torsdag ska ju vi åka till Paris! Samt att en uppsats ska vara klar tills då med, hmm... Hohoho. Ändå att jag är såååå ledsen över hela situationen; jag hade förväntat mig den här helgen en aning annorlunda.

Som tur är så har jag impulsbokat flygbiljett hem den 7 april för att stanna fram till lördagen. Jippiiii! Vi ses då:)

Alltså, jag är så himla ledsen för jag ligger hemma i sängen med feber! Just nu när det blir en av de roligaste helgerna i London. Peter och hela hans familj kom igår och imorgonkväll kommer mina föräldrar. Jag känner mig som Astrid Lindgrens Madicken när hon inte får följa med på en klassresa för att hon är sjuk, minns du? Käkar piller som bara den, hoppas att jag är "pigg" till kvällen för då ska vi gå på musikal - The Phantom Of The Opera. Aaah, deprimerande värre att ligga här i pyjamasen när de andra är på sightseeing...

Igår besökte jag National Gallery för att titta på utställningen Picasso - Challenging the Past. Det kan ju tyckas något oväntat, eftersom jag inte alls är inne i konstsvängen. Men Pablo Picasso, han gillar jag!

Imorgon bär det iväg på en busstripp till York i norra England. Så nu ska jag sova och gå upp i innan gryningen, hmm. Det som jag ser fram emot väldans mycket är hostellet vi ska bo på → det är ett YHA! Det väcker härliga minnen från Nya Zeeland till liv.

Trevlig helg!

(Men åh, det är såklart att jag skulle välja Bruce S framför Elton John, hur tänkte jag nu?!)

Aha! Utmanad!

Tre jobb jag har haft: ICA Kvantum, Toys R' Us och självklart... Lindex!
Tre platser jag har bott på: Trosa (bara för att det är kul, erkänn), pärlan vid vår strand Ulricehamn och blåsiga Jönköping
Tre saker jag gillar att se på TV: jag har ingen TV, men hm, Wild Kids för tillfället, Grey's Anatomy och film utan avbrott
Tre favoriträtter: Sushi! Kött! Risotto!
Tre platser jag helst skulle vilja vara på just nu: På en Oscarsgala, i ett bollhav och i suiten på världens lyxigaste hotell.
Tre personer jag utmanar: Oj! Får ju inte ta samme som Camma... Okej: Davida, Hanna, Alexandra.

Jaha, men det var inte svårt. Man kanske ska lägga till någon kategori?

Tre kändisar som jag kan tänka mig att bjuda hem på en middag utan att det blir konstigt: Peter Stormare (han verkar vara en trevlig prick!), sir Elton John och, gud vad lurigt.... Uma Thurman?

Är tillfälligt sjuk, har därmed legat hemma i sängen hela dagen. Kollat igenom hela säsong två av Californication. Bra! Även om första var bättre, men så är det alltid. Godnatter.

Aaah, sitter och skriver referenslista. Dödstråkigt! Det tar sån tid. Den här dagen har gått åt till att skriva på denna fördömda assignment om Japans forne premiärminister och hans reform om att privatisera posten i landet. Hjälp, jag blir helt knäpp av detta! 2000 ord. Jag kommer aldrig upp till det! Nu är det kanske 1300... inget sammanhang alls. Och detta ska vara inne på måndagkväll (bra planerat, Miccha, mycket bra). Nu ska jag strax ta bussen för att möta Camilla! Det ska bli så roligt i helgen! Inte tänka på Japan överhuvudtaget, fast på söndagnatt och måndag, då jäklar ska det skriva ihop det sista, huhuhuh.

Just det, vi var och kollade på Hairspray-musikalen häromdagen. Väldigt go!

Tillbaka till verkligheten. Nu har jag inte pluggat på hela tio dar eftersom min goodie har varit här (ni får mobba mig!), idag for han hem till Sverige igen, så nu är det bara att återgå till böckerna. Blaaah. Alltså fredagskväll var så himla rolig, men jag tror inte att jag har varit så förstörd/bakfull som igår under detta året. Hur gick detta till? Några öl och ett glas vin. Men det kom något gott ur allt detta: vi återupptäckte Wild Kids på svt|play igår. Underbart program! Jag skrattar högt hela tiden. Sju avsnitt på raken (tur att det inte har lagts ut några fler ännu, för min studietids skull...)! Du måste titta på det!

Jag måste däremot titta på alla lecture notes som ligger utspridda här i sängen...

Godnatt.